Gör det lätt för barn att vara sanna med sig själva

Strukturer kan både stötta och försvåra

Strukturer kan underlätta eller försvåra förmedlandet av gränser. Ju mer kontroll en struktur bygger på, desto svårare blir det för dem som befinner sig inom den att vara sanna med sina egna gränser. När möjligheten att lämna strukturen också är begränsad, blir det riktigt svårt att vara sann.

Idag kom ett brev från skolan om att det är ett krav att duscha efter idrotten. Vad en tycker i själva sakfrågan är för mig irrelevant. Det viktiga är att vi vågar se vad vi gör när vi ställer krav inom en struktur som barnen inte kan lämna.

Skillnad mellan gränser och kontroll

Du kan lättare se skillnaden mellan gränser och kontroll genom att se vad som händer när gränsen eller kontrollen inte respekteras. En gräns handlar om mig och mitt inre. Jag kan aldrig tvinga någon att respektera mina gränser. Däremot kan jag välja att lämna situationen eller personen när mina gränser inte respekteras.

Kontroll handlar istället om att försöka få någon att göra det jag eller organisationen vill. Om det inte respekteras kommer någon form av straff att tillföras eller privilegier plockas bort.

Kontroll och regler behöver inte vara dåligt, utan kan underlätta. Trafikregler är ett ypperligt exempel, då de bidrar till trygghet. Fortfarande finns dock en valfrihet; jag kan välja att köra bil eller låta bli. Om jag väljer att köra och inte håller mig till reglerna, ja då får jag böter eller förlorar körkortet.

I skolan eller hemma, där barnen inte har valmöjligheten att lämna när deras gränser inte respekteras, uppstår ett problem.

När strukturer gör gränser svårt

Att ställa ett krav på att duscha i en struktur där du inte får lämna, känns för mig som en osund form av kontrollerande. För de flesta barn vill inte bli känd som den som luktar svett. Därför kan det finnas något riktigt värdefullt att vara nyfiken på om ett barn inte vill duscha. Framställer vi då duschen som ett krav, är risken stor att vi begår övergrepp på ett barn, utan att ens förstå att det är vad som sker.

För vilket väg ska barnet ta? Antingen bryter hen mot reglerna och får ta straffet för det, eller så gör hen övertramp på sina egna inre gränser.

Jag vet åtminstone vad jag hoppas att alla barn väljer, även om jag allra mest önskar att de slapp.

Vill du ha mer?

Tyckte du om inlägget? För fler inlägg på samma ämne, läs här.

Vill du ta del av fler av mina tankar? Anmäl dig då till mitt månadsbrev.

Vill du att jag kommer och föreläser på din arbetsplats, kontakta mig då på Karolina@genuinkontakt.se. Eller titta närmare på min sida om föreläsningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *