Att hitta kravlös njutning

Som många andra idag, har jag en bakgrund med utmattning. En sak som blev tydligt för mig i början av min utmattning, var hur svårt det var för mig att hitta sådant som skänkte mig glädje. Det var inte så att det saknades fina saker i mitt liv, utan snarare handlade det om att jag inte kunde släppa in den på ett sätt som tillät glädjen att ta plats inom mig. 

Så fort jag hittade något som väckte glädje i mig, var min automatiska respons att ställa frågan \”vad kan det leda till?\”. Och varje gång dog glädjen.

Jag satte mig vid pianot och lekte med tonerna. Sedan kom den, frågan vart det skulle leda.

När jag försökte rita, började hjärnan omedelbart ställa frågan vad mitt ritande skulle leda till, och i samma stund var glädjen borta.

När jag sjöng fick jag en känsla av glädje, men så snart kraven om att även det behövde leda någonstans vällde in, dog också glädjen.

Kraven jag ställde på att min glädje och lust skulle leda någonstans, gjorde det omöjligt för mig att nå själva känslan. Jag ställde kravet att glädjen skulle leda mig någonstans, till en plats som räknades, som var viktigt och som fick mig att framstå som produktiv och ja, duktig. För där jag var dög inte.

Små steg närmare njutning

Med tiden började jag hitta små saker som var kravlöst njutbara. Det enda som räknades var hur jag kände. Minst lilla känsla av glädje, njutning eller lust fick mitt fokus. I början kunde jag inte riktigt nå dessa känslor, de var för långt ifrån där jag var. Jag lärde mig med tiden att söka efter mer subtila tecken på att jag rörde mig åt rätt håll.

Tecken som:
  • En antydan till avslappning. Inte hela vägen till att vara avslappnad, det var för stort steg. Bara i rätt riktning.
  • Minsta antydan på att spänningarna jag bar i mina andetag släppte. Återigen, inte hela vägen till djupa andetag, bara en liten hint om att jag rörde mig i rätt riktning. 
  • Allt inom mig som gav mig det minsta tecken på att jag rörde mig i rätt riktning.

Ofta försökte jag att söka glädje, njutning och lust direkt, men bara med resultatet av att jag mådde ännu sämre. Avståndet mellan där jag befann mig och den plats där glädje, lust och njutning bor, var så stort att det skrämde mig. Istället för att fylla mig med sköna känslor, väckte det rädslan inom mig. Den som sa att jag aldrig skulle nå dit.

Så jag fokuserade på det som kändes som rätt riktning. Små, subtila tecken i min kropp. Som när en muskel jag inte ens visste var spänd plötsligt började slappna av. När andetaget plötsligt blev lite djupare. Allt som gav mig en känsla av att det gick lite lättare fick guida mig framåt. Eller kanske snarare inåt.

Det finns några saker, praktiska saker, som har hjälpt mig på vägen. Kanske kan du inspireras av dem, antingen genom att prova dem själv eller låta dem leda dig närmare något som kan väcka samma känsla i dig?

Kaffekoppen

Första steget blev min kaffekopp. När jag gästade Micke Gunnarsson berättade jag om hur den var mitt första steg till att upptäcka mina preferenser och min egen njutning. Jag älskar kaffe och dricker det varje dag. Färg är också något jag älskar, just för att det sprider glädje inom mig. När jag såg den här koppen, var det som om den höll allt jag längtade efter. Jag beställde den och när paketet kom var det som om någon hade skickat mig den finaste gåva jag någonsin har fått. Glädje i ett paket.

En del av mig själv dömde mig för att hämta glädje genom konsumtion, att jag försökte köpa min glädje. Men det var inte alls vad det handlade om. Istället var det känslan det handlade om. Känslan som bodde i den här kaffekoppen. Där och då var det ett lätt sätt för mig att känna glädje. För koppen ställde inga krav på mig, behövde inte att jag skulle vara annorlunda, må bättre eller vara gladare. Den bara fanns där.

Nu, många år efter att jag köpte den, fyller den mig fortfarande med glädje varje morgon till kaffet. Den påminner mig både om vart jag var då men också om hur känslan av kravlös njutning känns. Den som inte ska leda någonstans. Bara omfamna, prioriteras och ges utrymme att växa.

Blommor

En annan sak jag gjorde var att besöka den lokala blomsterhandeln varje vecka. Där valde jag ut snittblommor, bara efter vad som jag tyckte var vackert. Inte för att det behövde bilda en snyggt komponerad helhet, utan för att varje utvald blomma väckte något inom mig. Det var ett fint sätt att lära känna mina preferenser och samtidigt få omge mig av det jag fann vackert. På sommaren kunde jag göra samma sak men då fanns möjligheten att gå ut i naturen och plocka de mest underbara små glädjeämnena.

Skattjakt

Att gå på skattjakt i naturen är också en favorit. Att upptäcka vackra saker som skänker mig njutning i naturen är nästan löjligt enkelt. För naturen är fullspäckad med alla möjliga vackerheter ? En sak som kan vara värd att lägga på minnet är att ögonen är bara ett sätt att ta in det. Du kan lika gärna hitta njutningen i dofter, ljud, känsla, smak. Det är inte hur vi tar in det, utan hur det känns när vi tar in det som är det väsentliga. Vilka känslomässiga reaktioner det väcker inom oss, det är vad som räknas.

Stenar

Varje sommar spenderar vi en tid på en plats som är mycket speciellt för oss, en plats som väcker leklust och som omsluter oss med oerhört skönhet. Den platsen är där jag väljer min sten. På en strand finns det löjligt fina stenar och det är en fröjd att få gå runt där och se vilken sten som lyser upp någon inom mig. Stenarna finns sedan med mig långt efter och det är tydligt att varje sten väcker en speciell känsla. Den jag kände när jag första gången såg den och höll den i min hand.

Ett sätt att få vara där du är

Att öppna dörren till vår kravlösa njutning behöver inte alls vara svårt. Det kan handla om att köpa en kaffekopp, sitta på en favoritplats i skogen, känna doften av sommarregn eller smaka en fantastiskt maträtt. Tanken är aldrig att det måste leda någonstans. Du är där för känslan, för hur det får dig att känna. Det är vad som räknas.

Det fina med att finna kravlös njutning är att det tillåter dig att vara där du är. Det kräver inte att du måste ha kommit någonstans, att du måste må bättre eller vara någon annanstans. Den finns där, överallt. Din uppgift blir att vara uppmärksam på hur saker får dig att känna och sedan välja det som får dig att känna det du vill. Utan att ifrågasätta, döma eller kritisera det.

Njut, bara för upplevelsen av njutning

Att hitta vägarna till det som väcker sköna, njutbara känslor inom oss, är också vägen till välmående. Men om vi sätter en massa villkor på dem, att de måste vara på ett speciellt sätt för att känslan ska kunna uppstå eller att vi måste gå till handling när vi känner den, då missar vi chansen att må bra här och nu. Att ge sig här och njuta, bara för upplevelsen av njutning, är att gå vägen till ett mer ovillkorligt välmående. Det där vi inte är beroende av perfekta omständigheter, utan kan hitta njutning precis där vi är. Där njutningen inte har något annat syfte än att bara få finnas.

Det viktiga är alltså inte att försöka bli av med kraven, utan istället handlar det om att välja att fokusera på det du vill ha mer av.

Hur ser det ut för dig; har du en källa till kravlös njutning?

Kan du känna igen dig i att döda passionen bara för att du sätter krav på den i samma stund som du upptäcker den?

Kan du ibland känna att det är ett alldeles för stort steg att nå glädje, lust, tacksamhet och njutning?

Lämna gärna en kommentar här nedan om hur det här inlägget landade hos dig. Det är alltid fint att få höra!

3 reaktioner på ”Att hitta kravlös njutning”

  1. Vilken tröstande och lugnande text. Är sedan drygt ett år sjuk i utmattning och i början var mörkret så kompakt att jag inte ville leva längre. Samma dag som jag blev sjukskriven fick jag hämta min kattunge Sigrid. Sigrid la sig nära mig, under täcket eller på mitt bröst som motvikt till ångesten som tryckte på insidan. Hon och senare hennes kattkompis har verkligen hjälpt mig att känna positiva känslor. Jag ”känner” fortfarande väldigt lite för mina nära (jag vet att det låter hemskt) och jag orkar inte ta in det hemska som händer i vår värld. JAG VET att det är hemskt, men jag känner det inte. Din text tröstar mig på så så vis att det är okej att ta lite i sänder. Att se de små tingen – katterna, blommorna på citronträdet, mina nya Gudrun Sjödén kläder – och känna den glädje jag kan i stunden.

    Tack också för ditt samtal med Micke!!! Ska lyssna om ?

    1. Så fint att få läsa hur min text landade hos dig! Tänk så värdefulla djur kan vara för oss, så okomplicerat många gånger.

      Att ta in något du inte känner blir ju omöjligt. Jag känner igen mig mycket i det du skriver, att veta är en sak men att känna är något annat. Allt har sin tid.

      Tack för att du lyssnade när jag gästade hos Micke! Det var en väldigt rolig stund!

  2. Vackert skrivet ?
    Jag har mycket så i mitt liv, kravlös njutning tex att vara i skogen och känna doften, uppleva mossans mjuka värld.
    Att bara vara, andas utan krav känns extra viktigt efter 25 år inom förskolan.
    3 egna barn som nu är stora, närmar mig 50 så känns som det nu äntligen är min tid att leva. Tänka på vad jag behöver (har bytt jobb).
    Det jag menade med att jag tyckte att det var jobbigt att läsa var dina parallella tankar med sex (vilka försvann här, vilket jag tyckte var väldigt bra).
    För när det blir krav är det något helt annat, ingen tvingas att välja måla, dansa, vara i skogen, sjunga i kör… Men sex och sin lust känns som tvång att de måste alla bejaka och ha. Jag är säkert helt fel ute men det var min känsla bara, kanske finns någon mer som jag som tycker så (fått för mig att de kanske hör till åldern, därför jag skrev att vi kan checka av om 10 år utifrån om du fortfarande tycker att den sexuella energin är samma)
    Tack för ett fint blogginlägg. /Therese

Kommentarer är stängda.