Men alla andra barn sitter ju tyst och lyssnar.
Titta, alla andra barn har kläder på sig.
Alla andra barn går ju till skolan.
Alla andra barn…
Tänk så ofta vi vuxna uttrycker orden alla andra barn gör si eller så, i hopp om att förändra barns beteende. I ett försök att få lille Alvin att också lyssna, klä på sig och gå till skolan. Göra som alla de andra barnen.
Sedan blir Alvin tonåring och kommer hem med önskan om ett par nya märkesskor, för alla andra har sådana skor. Kanske uttrycker han en önskan om att få gå på fest, stanna ute länge, få mer månadspeng. För alla andra får det. I många familjer kommer Alvins argument att mötas med: det spelar ingen roll vad alla andra gör.
Skam som morot och piska
I ena stunden ska alla andra motivera till förändring (förbättring?) och i nästa stund ska orden inte bära någon som helst betydelse. Först lär vi barnen att det är viktigt att göra och vara som alla andra. Att de ska ta efter andra fastän de själva inte vill. Fastän något annat känns viktigare. Sedan, bara några år senare, lär vi dem att vad andra gör saknar betydelse.
Först försöker vi få barn att passa in i en norm som vi anser är bra att förhålla sig till. Att tillhöra normen är kopplat till trygghet, och trygghet är viktigt. När barnet sedan blir tonåring och byter ut föräldrarnas norm till en egen, är det inte alls säkert att den indikerar trygghet för föräldrarna.
Grupptryck? En befogad rädsla
När tonåringen använder orden men alla andra, blir föräldrarna rädda för att barnet ska falla för grupptrycket. Att hen inte kan tänka själv eller göra val som kommer inifrån. En klart befogad rädsla om orden alla andra har använts för att försöka förändra barnets beteende och sätt att vara. Det är ju precis det vi har bäddat för. Enda skillnaden är att alla andra plötsligt är en annan grupp, en annan norm.
Att använd skam för att påverka barn leder till att de tappar kontakten med sig själva. Skammen kräver att barnet överger delar av sig själv till förmån för normen/gruppen.
Om vi istället är nyfikna på varför barnet inte vill göra som alla andra, om vi försöker förstå vilket behov de försöker möta genom sina val, kan vi hjälpa dem att förhålla sig till andra på ett sätt som blir sunt, både för dem själva och för gruppen.
Berörde det här inlägget dig på något sätt? Lämna gärna en kommentar längre ner ❤️