Vi människor vill må bra
Snabbaste vägen närmare välmående är att erkänna hur du känner, oavsett vad du känner. Om du stannar upp och låter känslan av skam, ilska, oro eller andra obekväma känslor att få vara som de är, då händer något. Plötsligt slutar du kämpa emot. Du slutar sträva efter att vara på en annan plats.
Jag är övertygad om att vi människor vill må bra, men när du mår dåligt är det inte strävan efter lycka och välmående som driver dig. Istället drivs du av att undkomma smärta och svårigheter. Du söker frihet från det som smärtar dig.
Sluta kämpa
Därför funkar det ofta dåligt att be en deprimerad person att utöva tacksamhet. För om känslorna var ett berg, då bor tacksamheten på bergets topp medan depressionen huserar vid dess fot. Avståndet är för långt och istället ökar risken för att den som är deprimerad ska känna sig misslyckad.
Men om du stannar och låter känslan av depression nå dig, då slutar du sträva och stannar istället upp där du är. Att låta känslan nå dig handlar inte om att analysera och reagera på den. Det handlar istället om att känna den,. Jag brukar säga att ingen GPS i världen kan ta dig dit du vill om du inte först talar om för den vart du är. Detsamma gäller med ditt välmående.
Välmående uppstår i tillåtandet
Hur kan du då skapa välmående när du befinner dig närmare bergets fot än dess topp? Jo, du kan nyttja din naturliga längtan efter att må bra. För när du slutar kämpa och ger dig själv tillåtelse att vara där du är, då kommer känslan att förändras till det bättre.
Det handlar inte om några euforiska och storslagna känslor, utan om en liten känsla av lättnad. Som om andetaget plötsligt blir aningens större, som om en muskel du inte visste fanns slappnar av. Om du kan fokusera och investera en stund i hur den lättnaden känns i din kropp, kommer du återigen kunna känna hur känslan förändras ytterligare lite till det bättre. Sakta men säkert kommer du att må allt bättre.
Jag säger inte på något sätt att det är lätt. Ofta har vi invanda tankemönster som motarbetar oss. Eftersom många av oss har vant oss vid dem, bär dessa tankemönster ganska stor kraft. Men det går att ändra, ett litet känsloskifte i taget. För det är i det subtila du bygger ett mer hållbart välmående, ett som blir stabilt och mindre beroende av yttre omständigheter.